undervisning

Predikad i Marieholm Filadelfia sön 24 sept 2006, kl 11.00

---

Prolog:
Under en period när jag läste mycket från "Jesu avskedstal" som står i Joh 14-17 så var det som att den sjuttonde versen i sjuttonde kapitlet "attackerade" mig, och jag kände att jag ville tränga djupare i versen. Och kände också att jag ville dela med mig av det här. Denna predikan är därför en resa jag gjort, och i en viss mån fortfarande gör, och du är inbjuden att följa med. 

---

Jesus - Sanningen som helgar

Joh 17:14-19
14. Jag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem därför att de inte tillhör världen, liksom inte heller jag tillhör världen. 15. Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen, utan att du skall bevara dem för det onda. 16. De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör världen. 17. Helga dem genom sanningen; ditt ord är sanning. 18. Liksom du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen, 19. och för deras skull helgar jag mig till ett offer, för att också de skall helgas genom sanningen.

Leva i världen, men inte av världen
Joh 3:3 Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.”
I Johannes tredje kapitel samtalar Jesus med Nikodemus, en i judarnas råd. I det samtalet berättar Jesus om att födas på nytt. Och det är så att när vi tar emot Jesus så är det egentligen inte att vi ändrar vårt yttre beteende i första hand, även om jag är övertygad om att det händer mycket som syns i vårt liv. Men i första hand så är det min inre människa som föds in i Gud rike, och plötsligt tillhör jag inte längre denna världen, utan jag hör till ett mycket större rike.

Varför kan vi då inte få flytta hem till Jesus med det samma?
Matt 28:18-20 18. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. 19. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn 20. och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut."
Innan Jesus lämnar jorden så lämnar han ett uppdrag till oss. Att det som vi har fått vara med om måste vi dela med oss, för Gud vill inte att bara du ska komma till himlen, utan ALLA människor
1 Tim 2:3-4 Att be så är riktigt och behagar Gud vår frälsare, 4. som vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen.

Ordet
Grek. Lógos = ord, tal yttrande, uttalande, lära, undervisning
Inom Grekisk filosofi användes Lógos som något som band samman Gud och universum. Lógos kom för grekerna att betyda Guds skapande och ledande makt, den kraft som hade skapat universum och höll det i rörelse. Johannes får alltså, genom att bruka ordet Lógos genom sitt evangelium, den grekiska världens uppmärksamhet på ett lysande sätt.

Nu kan man ju frestas att tro att Johannes bruk bara kommer ur Grekisk filosofi. Men för hebreiska tänkare var det utsagda ordet något som inte kunde återkallas, något nästan självständigt.
Den vanligaste betäckningen för ord i hebreiskan är dabár. Det betyder inte bara ord, utan även handling.
Alltså talar Gud både genom profeter och handling.

Därför får detta ett oerhört djup när vi läser Joh 1:13,14 1. I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. 2. Det fanns i begynnelsen hos Gud. 3. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. 14. Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning.

När vi läser vår bibel så är det som om vi läser Jesus själv. Inte bara om honom, utan vi får följa med in i hans hjärta. Därför ska vi ha en väldig respekt för ordet som Gud har gett oss. Vi behöver bli läsare igen. Och inte bara skumläsa, utan tränga ner på djupet i Guds ord.

Sanningen

Grek. aletheía, Hebr. emet, har i viss mån lite olika betydelse, men är naturligtvis betecknande för det som är sant.

Aletheía använd i grekiskan inte bara för att beteckna det som är enstaka fakta, utan är också ett uttryck för själva sanningen, det som är otillgängligt för tanken, som bara kan uppfattas genom gudomlig uppenbarelse.

Emet är i hebreiskan ibland också nära förbundet med hresed, nåd. I Joh 1:14 läste vi ju att Jesus var fylld av nåd och sanning. Och i vers 17 kan vi läsa: Ty lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus.

I NT står aletheía för det som är sant och riktigt. Men först och främst är sanningsbegreppet i NT Kristusorienterat. Joh 14:6 Jesus svarade: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Helgelse

Joh 17:17 Helga dem genom sanningen; ditt ord är sanning.
Ordet och sanningen förenas här till ett. Båda handlar ju som sagt om Jesus.

Vad är då helgelse? Ordet som används i denna vers för helga är: Hagiázo = Göra helig, inviga, avskilja, inviga åt Herren, rena, hålla helig.

Här handlar det om en process, något som är pågående. Och när Jesus ber för oss nämner han i bönen också vilken väg som fungerar. Vi tänker lätt, när vi hör en utmanande predikan, att vi ska ”skärpa till oss”. Men det blir sällan bestående, varför? Vårt andliga liv handlar inte om att spänna några andliga muskler som människor runt omkring oss ska berömma. Det andliga livet kommer inifrån och verkar utåt. Det är bara i umgänget med Jesus som vårt inre blir förvandlat. Och det är bara då vi kan tala om något som blir bestående. Det är det som kallas helgelse, göra helig.

Personlig andakt

Vi får så många associationer när vi hör om personlig andakt. En del tänker att det är en halvtimme varje dag där jag läser bibeln en kvart och en kvart så ber jag koncentrerat för bönämnen som jag har på en lista. Det kan vara någons personliga andakt, och det är jättebra. Men jag tror att den personliga stunden med Jesus är något mycket mer.

Sgt 207 v.2
En liten stund med Jesus, när synden gör mig ve,
och otron vill mig hindra att blott på ordet se:
en liten stund med Jesus, och bördan lyftes av
och faller från min skuldra i Kristi öppna grav

Frasen ”personlig andakt” står ju inte i Bibeln, men det står om att t ex Petrus hade regelbundna tider han bad på. Apg 10:9b …gick Petrus vid middagstiden upp på taket för att be. Det var ingen tillfällighet att Petrus bad just då. Han följde bara den tradition som judarna hade för regelbunden bön. Så det är bra att ha rutiner för att få till stunden med Jesus.

Att pliktskyldigt läsa en vers i bibeln och be ”Gud som haver” innan man somnar är inte någon personlig andakt. Men att Öppna bibeln och läsa en vers och be ”Gud som haver” med hjärtat närvarande det är verkligen ”en liten stund med Jesus”. Det är inte i första hand tiden som avgör. Inte heller om det är skrivna böner eller dina egna formulerade ord. Det som avgör är inställningen. Och den sitter i viljan och inte i känslan.

Om någon väldigt gärna vill bjuda hem mig på kaffe kan jag göra på så många olika sätt. Jag kan tacka nej. Jag kan tacka ja, fast jag egentligen hellre skulle vilja vara hemma och se på tv, dricka upp kaffet prata lite om vädret och sen gå hem utan att egentligen varit intresserad av vad personen hade att säga mig. Eller så kan jag tacka ja och verkligen ta vara på den stunden vi får tillsammans. Personen kanske kan lära mig något. Den personen är antagligen intresserad av vad jag har att säga och vad jag gör också.

Lite så är med Jesus också. Vi kan be vår afton bön med så många olika motiv och inställningar. Jag tror att med rätt inställning och rätt motiv så kan jag verkligen hitta ett umgänge med Jesus som faktiskt får konsekvenser för hela mitt liv. Plötsligt blir alla predikningar man hört, som känts så kravfyllda, om bön och bibelläsning begripliga. Det är ju inte för Guds skull, utan min.

”Helga dem genom sanningen; ditt ord är sanning”

Vi vet att vi egentligen borde längta efter att få be och läsa bibeln, för det har vi hört så många predikningar om. Varför är det då så få som verkligen längtar? Jag tror att vår fiende är så medveten om vad som skulle hända med Guds folk om vi verkligen ägnade tid med Jesus. Därför sätter han in stora resurser för att lura oss på just detta område. Är det någon som aldrig känt sig dålig för att man ägnar för lite tid åt bibel och bön. Det är ju inte Jesus som lägger det på oss, det är den onde själv. För han vet att det inte finns något som låser oss så effektivt som ett dålig samvete. Det är därför Jesus ber i vers 15: Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen, utan att du skall bevara dem för det onda. Det onda kan lika väl betyda: den onde.

Tänk om vi bättre förstod Jesu inställning. Han vill ju inget hellre än att vårt andaktsliv ska fungera. Och han till och med ber för oss att vi ska bli bevarade från den onde. (Joh 17:20 Men inte bara för dem ber jag, utan också för alla som genom deras ord tror på mig. Här kan vi se att vi är inkluderade i bönen)

Avslutning

1 Joh 1:5-10 5. Och detta är det budskap som vi har hört av honom och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. 6. Om vi säger att vi har gemenskap med honom men vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen. 7. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra, och blodet från Jesus, hans son, renar oss från all synd. 8. Om vi säger att vi är utan synd, bedrar vi oss själva, och sanningen finns inte i oss. 9. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet. 10. Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till lögnare, och hans ord finns inte i oss.

källa: Studiebibeln, utgiven på Normans förlag, Band II och V

  bless

    -jocke-