undervisning

Predikad i Åsenhöga Filadelfia sön 16 okt 2005, kl 11.00

---

Prolog:
Denna undervisning kom utifrån att ekonomin i församlingen hade "kraschat" under 2004. Vi hade gått back ca 100 000 kr på löpande kostnader. Alltså "vanliga" utgifter stämde inte alls med inkomsterna. Under 2005 gjorde vi flera kraftansträngningar för att få ekonomin på fötter. Och i det som då hände ville jag titta lite på vad bibeln säger om pengar. Hur förhåller vi oss? Ger bibeln oss några riktlinjer som kan vara oss var och en till hjälp?
Vad som hände när vi summerade 2005 var att vi faktiskt lyckats vända ekonomin i församlingen. Och nu går vi runt hyfsat. Detta berodde ju inte på min förkunnelse, utan på att varje enskild medlem kände ett ansvar för församlingen. Och genom att vi hjälptes åt och ansträngde oss så vände ekonomin. Men jag tror att undervisningen om pengar ändå kan vara oss till hjälp.
Mycket av undervisningen kommer från ett bibelstudie som Pelle Hörnmark och Sören Eskilsson hade på EvangelistVeckan i Jönköping samma år.

---

Om pengar

Vad säger bibeln om hur vi ska förhålla oss till pengar?

Luk 16:10 - 13
10. Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den som är ohederlig i smått är ohederlig också i stort. 11. Om ni inte har varit trogna i fråga om den ohederliga mammon, vem vill då anförtro er det som har verkligt värde? 12. Och om ni inte har varit trogna i fråga om andras egendom, vem vill då ger er det som skall tillhöra er? 13. Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.” 

En viktig sak vi förstår av texten är att det är noga hur vi förhåller oss till pengar. Om vi inte är noga med vår ekonomi så anförtror inte Gud oss det som har verkligt värde.

 

Detta gäller ju såväl min privata ekonomi som församlingens.

1. Allt tillhör Gud 

Hagg 2:9
Ty mitt är silvret, och mitt är guldet, säger Herren Sebaot. 

1 Krön 29:14
Ty vad är väl jag, och vad är mitt folk, att vi själva skulle förmå att ge sådana frivilliga gåvor? Nej, från dig kommer allting, och ur din hand har vi gett det åt dig.  

2. Vi har ansvar för det Gud har gett oss. 

Luk 14:28 - 33
28. Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig då inte ner och räknar ut vad det kostar, för att se om han har råd med bygget? 29. Annars kan det hända att de som ser att han har lagt grunden men inte kan bygga färdigt börjar göra narr av honom 30. och säger: Den där, han satte i gång ett bygge men kunde inte få det färdigt!  

Vi har ett ansvar att planera, kalkylera göra budget för att se om vi har råd. Det vi går in i måste vi ju kunna fullborda. Budget är oerhört viktigt för att veta vad vi har råd med. Ser vi att vi går utanför budgeten i något åtagande tar vi ju en risk. Det är först när Gud har sagt att han kommer att ordna med ekonomin till ett projekt som vi kan gå i tro.

 

När vi läser om Josef i Egypten ser vi att det inte bara va att satsa under goda år. Det skulle räcka även till dåliga tider. Sju år av samlande för att ha under sju år av hungersnöd.

 
3. Äga eller förvalta 

Luk 12:15
Och han sade till dem: ”Akta er för allt habegär. En människas liv beror inte av överflöd på ägodelar.” 

Innan talade vi om att allt tillhör Gud. Och det är då viktigt att förstå skillnaden mellan ägande och förvaltarskap. Det jag har fått av Gud ska jag alltså förvalta.

 
Matt 25:14 – 30 Liknelsen om talenterna
Det blir nämligen som när en man skulle resa bort och kallade till sig sina tjänare och lät dem ta hand om hans egendom... 

Förvaltarskap handlar om att använda det jag har fått. Inte bevara det. Utan målet är att det ska växa. Lägg märke till att domen mot den som grävde ner talenten var hård.

 

Var noga med hur du ingår avtal.

 
Jer 32:10 - 12
10. Jag skrev ett köpebrev och förseglade det och tillkallade vittnen och vägde upp pengarna på en våg. 11. Och jag tog köpebrevet, såväl det förseglade, som innehöll avtalet och de särskilda bestämmelserna, som det öppna brevet, 12. och gav köpebrevet åt Baruk, son till Neria, son till Mahaseja, i närvaro av min släkting Hanamel och de vittnen som hade skrivit under köpebrevet, och alla andra judar som var närvarande i fängelsegården.  

När Jeremia köper åkern är han noga med att det är ett skriftligt avtal, det fanns vittnen och det fanns villkor.

 

Finns det en gråzon i avtalet? Som kristna ska vi alltid vandra i ljuset, även när det gäller ekonomi. Vi ska alltså inte ha med svarta pengar att göra.

4. Givandet 

Det är viktigt att förstå att det finns en välsignelse i givmildhet. Själva grunden i förvaltarskapet är givande. Hela bibeln handlar om att ska man få nåt måste man släppa greppet om det man har.

 
Matt 16:25
Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall finna det. 

Luk 6:38
Ge, så skall ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall ni få i er mantel. Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er. 

I givandet så finns alltså en välsignelse.

 

Att ge handlar också om att forma sin karaktär. Rick Warren blev rik på sin bok ”leva med mål och mening”. Men ökade inte sin livsstandard för det. Att ge är en självbevarelsedrift.

 
5. Givandet till församlingen 

Luk 14:33
Så är det alltså: ingen av er kan vara min lärjunge om han inte avstår från allt han äger. 

Om församlingen i Jerusalem står det att de hade allt gemensamt och ingen saknade något. De som kom till tro sålde allt de ägde och la ner det för apostlarnas fötter. (Apostlagärningarna kap 2 och kap 4)

 

Jag tror vi har en bit kvar innan vi skulle klara av att ha allt gemensamt på detta sätt. Men vi har ändå allt gemensamt på ett sätt. Om jag kan hjälpa min broder är jag skyldig att göra det. För allt jag äger har jag fått av Gud.

 

I mitt givande till församlingen är det viktigt att jag ger efter någon princip, inte bara på känsla. Dels för att forma min egen karaktär, och för välsignelsens skull. Sen är det viktigt med kontinuitet för att församlingen ska ha en chans att göra en rimlig budget.

 

När jag ger välsignar jag församlingen och Gud. Och då blir jag välsignad. Att sluta ge i protest mot något i församlingen som jag inte gillar straffar därför mig själv. Det är därför det sämsta sättet att protestera. Självklart kan man komma i lägen där förtroendet för församlingen försvinner helt och hållet. Och då kanske jag får ge till något annat. Men det är extremfall.

 
6. Tiondet, en biblisk princip 

Första gången vi hör om tionde är:

 
1 Mos 14:18 - 20
18. Och Melki-Sedek, kungen i Salem, lät bära ut bröd och vin; denne var präst åt Gud den Högste. 19. Och han välsignade honom och sade: ”Välsignad vare Abram av Gud den Högste, himmelens och jordens skapare! 20. Och välsignad vare Gud den Högste, som har gett dina ovänner i din hand!” Och Abram gav honom tionde av allt. 

Tiondet som princip i Israel införs i:

 
3 Mos 27:30 - 32
30. Och all tionde av jorden, vare sig av säden på jorden eller av trädens frukt, tillhör Herren. Den är helgad åt Herren. 31. Om någon vill lösa något av sin tionde, så skall han till det lägga femtedelen av värdet. 32. Och vad beträffar tionde av fäkreatur eller av småboskap, allt som går under herdestaven, så skall av allt detta vart tionde djur vara helgat åt Herren.  

Grunden i tiondet var att Israel som Guds folk inte fritt förfogade över sitt liv och sina ägodelar. De stod ansvariga inför Herren för sin förvaltning, eftersom hela jorden egentligen hör Herren till.

 

Tiondet var ett tecken på Israels beroende av Gud och på folkets ansvarstagande i både religiöst och socialt hänseende.

 

Tiondet gäller allt. Lön, räntor, avkastning osv.

 

Tiondet ges till den församling där man firar sin gudstjänst.

 

Tiondet är inte bara ett sätt att finansiera verksamhet, utan en princip som ger välsignelse. Även prästerna gav tionde. Och de fick ju sin lön av det som folket redan gett som tionde, 4 Mos 18:26. Alltså kan man inte dra av pastorns tionde direkt på hans lön. Då tar man hans välsignelse, eftersom valet att ge inte längre bli hans.

 
5 Mos 14:28 - 29
28. Vid slutet av vart tredje år skall du avskilja all tionde av vad du har fått i avkastning under det året och lägga upp det inom dina städer. 29. Och sedan skall leviten få komma, han som ingen lott eller arvedel har tillsammans med dig, likaså främlingen och den faderlöse och änkan som bor inom dina portar. Och de skall äta och bli mätta. Så skall du göra, för att Herren, din Gud, må välsigna dig i alla dina händers verk, i allt vad du gör. 

Vart tredje år gav man ett extra tionde som man själv verkade fördela. Skulle man ge det varje år skulle det bli 33,3% av inkomsten. Det skulle gå till Leviten, faderlösa och änkor. Detta kan man alltså fördela som man vill utanför församlingens verksamhet. T ex: IBRA, ”världens barn” eller något annat projekt.

 
7. Finns tiondet i NT? 

Matt 5:17
Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. 

Jesus kom för att uppfylla lagen. Han förstärker också tanken med förvaltarskap. Det tog vi lite om innan.

 
1 Kor 9:13 - 14
13. Ni vet ju att de som arbetar i templet lever av templets intäkter och att de som gör tjänst vid altaret får sin del av offren. 14. Så har också Herren bestämt att de som förkunnar evangeliet skall få sitt uppehälle av evangeliet. 

Här hänvisas till principen i GT.

 

8. Är tiondet före eller efter skatt?

 

Det jag betalar i skatt går ju till såna saker som vi i samhället har tillsammans. I länder där skatten är lägre får jag betala mer för att utnyttja dessa samhällsinstitutioner. Lägger jag tionde efter skatt påverkas ju tiondet beroende på vilket land jag bor i.

 
9. Offer ligger utanför mitt ordinarie givande 

Offer är när jag vid ett speciellt tillfälle spänner bågen mer än mitt vanliga givande. Om två veckor har vi offergång. Detta för att vi för tillfället har en budget som inte går ihop. Vi kanske mest förknippar offergång med en punktinsats, t ex ett bygge. Men i det här fallet handlar det om att få ihop till de åtagande vi vill fullfölja.

 

Joachim

Ling